Vad skulle man göra utan vänner? Som lyssnar, förstår, kramar och tröstar. Jag har just tillbringat ett dygn med de bästaste vännerna Linda och Sandra. Vi har ätit, pratat, skrattat, gråtit och kramats - "just what the doctor ordered". Med virvlande gravidhormoner, ett hektiskt och pressat privatliv så ligger alla känslor liksom utanpå och gråten nära till hands. Och just då är det väldigt skönt att ha ett par vänner vid sin sida, som enbart håller med mig (eller så är dom bara smarta nog att inte säga emot...), som kommer mer peppande ord och kramar. Åh va jag önskar att jag hade mer tid ägna åt mina vänner, från gymnasietiden, från studieåren i Halmstad, grannarna sedan 5 år, systrarna eller arbetskollegorna. Att umgås med vänner är att tanka nödvändig energi!
TACK älskade vänner för att ni finns!
Mina favoritkex sedan snart 20 år
Ballerinan och Cookie
TACK extramoster Sandra för den coola hjälmen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar