Sylta och safta

Jag trodde nog aldrig att jag skulle bli en sån där helylle som syltar och saftar, har tyckt att det verkat bökigt och kladdigt. Inte värt slitet för att få lite osötat klafs i udda byttor. Men de senaste åren har jag ändrat mig helt! Det började nog för 2 år sedan med att jag hade med mig barnen till självplock av jordgubbar i Bärby. August och Alva plockade så flitigt att vi fullkomligt badade i jordgubbar och gubbar med glass i all ära men det kan man inte äta morgon, middag och kväll i flera veckor... Så det fick bli till att göra sylt och marmelad av de mest mosiga gubbarna. Och sen var jag fast...!

En sån här Saft-Maja bublade ur sig magisk vinbärssaft i mitt barndomshem.

Ola säger att hans mamma har en sådan dyrgrip, vill ha...!

Förra året hjälpte jag kompisen och kollegan Pernilla att tömma lite av deras enorma trädgård på frukt, och då blev det både äpplesaft, äpplemos, plommonmarmelad och fläderblomssaft. Och nu är det dags för skörden av fläder och jag har en mycket väldoftande påse med 40 blomklasar som ska få bli till saft ikväll. Sen får den göra sällskap i frysen med rabarbersaften!

Av den överblivna citronen från flädersaften

har jag fått tipset att göra citronmarmelad!

Så när vi (eller kanske jag...) tar tag i "möbleringen" av våra nakna trädgård till nästa vår så ska jag se till att planera in bärbuskar (röda vinbär, hallon och jordgubbar) samt rabarber och kanske även en fläderbuske? Men det blir till att gräva bort mycket sten och lägga dig matjord som det finns någon näring i. Ett jobb som kräver mer än en spade och jävlar anamma...